Förstår inte...

Förstår fan inte hur du orkar hålla på alltså. Bara för att jag inte gör som du vill, det som du anser är det rätta. Men jag har faktiskt ett eget liv och du kan inte bestämma över mej. Du kanske tycker att jag svikit dej, men de är i själva verket du som sviker mej nu när du beter dej så här. Omoget är det! Istället för att hålla på som du gör kan du väl visa att du är mogen nog att förstå varför.... eller?
Men jag vet att du är rädd, rädd för att bli lämnad ensam. För att bli utanför, för att stå där själv när alla andra har någon. Alla andra ser de också, alla tecken du ger oss. Men de är ingen fara, de är mänskligt att känna så. Men bara för att du känner så behöver du väl inte försöka göra mitt liv till ett helvete? Jag har tagit ett beslut som jag anser är det rätta just nu. Det är så här jag vill ha det, men kan inte du acceptera de så kan du dra. Då behöver jag inte dej längre! De finns andra som förstår mej i de ja gör. Detta är mitt liv.... Take it or leave it!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0